tisdag 27 mars 2012

om man inte känner?

Det är okej att känna.
Men om man inte känner så mycket... Eller om man känner men inte kan berätta vad man känner eller inte kan gråta...
Känner mej bara ... Nedstämd...

1 kommentar:

  1. But then again....
    det där är en fråga ja ställer mej själv var och varanann dag tyvärr...vilket ni kanske märkte då ja skrev den här ovan... Jag stänger inte av direkt, eller inte längre.. men alla mina mediciner gör att jag helt enkelt inte kan få utlopp för mina känslor. Jag känner ilska, frustration och ibland ren å skär ångest. Men ja kan inte utvekla känslorna i gråt eller skrik . . . men ja kan bara känna dom på insidan , ibland kan ja inte ens förklara vad ja känner.. jag bara är å vankar vidare och försöker mitt bästa med att komma underfull vilken dag det är, vad klockan är, med mera.. och så har det varit väldigt länge för mej. Numera försöker jag inte tänka på det, utav bara vara... folket runt omkring mej får lära sej hantera mej på något sätt, oavsett glad som taskigt humör. Jag har vart att bara vara trotskäsnlorna på insidan. Förr eller senare kommer känslorna fram.. hoppas jag.

    SvaraRadera