torsdag 31 mars 2011

I dont suffer from insanity . . .

Lets put a smile on that face once again.

Att leva med det jag lever med är inte alltid en lätt vardag.  Att orka med varje dag och acceptera att man är som man är, är dock lite enklare.
Men det tog mej en långt tid att acceptera mej för mej. Men när jag äntligen kommit dit, så ser jag att... hur skulle jag kunna vara någon annan när jag är så vacker på insidan som jag är. jag må va galen ibland med inslag av depp - panikångest och gömmer mej en vecka för hela världen för jag inte orkar med livet.... och har en fruktansvärd ångest som är väldigt oumbärlig men de är fortfarande jag.
precis som jag är.
Would you love me if I was anything but what I am
=)


Svårt för andra att förstå att vissa saker kan jag inte göra,
medans andra saker är jag grym på att göra.
Hur får man andra att förstå eller acceptera att man är som man är. Ja du, de tar tid. Det tar en tid då man först lär känna sej själv och ens möjligheter. jag valde att lita på andra tills motsatsen säger sitt. Jag valde fel. Fick många örfilar som satt sina spår. idag litar jag inte på andra alls nästan. Finns få människor som har min tillit och kan kalla sej mina närmaste vänner. Dom har vad ska man säga, dom har klarat testet på någe sätt. Jag valde att en sista gång bara leva livet. passar det inte så fine, dra åt helvete. Att leva med hjärtat på armen och inga hemligheter ...
Det visade sej att jag nu har dom finaste närmaste vänner någon kan önska sej. <3

Att leva med en diagnos . . .
- återkommande depressioner.  - Social fobi.
- Panikångest
- Ångest
- Själv skadebeteende

- more to come ....





Asså, de är inte synd om mej. nej ja tänker inte ta livet av mej ...
seriöst, de finns värre diagnoser än dom jag har. finns folk som är paranoida, hallucinerar och ännu värre.  Såna som måste hållas instängda på psyket, jag. ja är bara skadlig ibland och kan ha en knäpp effekt på folk. once you get to know me and get close to me ...  its hard to get rid of me :P
you just love me for who i am =) hehehe :P


Att lära sej leva med dom var inte de svåraste direkt. ganska enkelt för mej. nu förstår jag mer om mej själv än vad ja gjorde innan. jag vet vad som händer när jag gör det där och känner de där. Jag vet mer om mej själv än vad ja någonsin har gjort. Diagnos hit å dit ... alla lever vi med små fel.
De enda man kan göra är att leva sitt egna liv å sluta klaga på alla andra som gör misstag.
varför bry sej så mycket om andras skit när man har sitt egna liv att leva,
fast ja verkar vara en av få som tycker det. 

mitt liv brukar jag förklara som en bergodalbana, det är jag och mina personligheter mot världen =)  - upp ner vänster höger upp och ner igen ..  alla har vi upp å ner gångar.  Gäller bara att lära sej leva med dom och lära sej hantera dom.
Jag må va galen ibland och håller mej borta från stan ett tag och låser in mej.
Men nästa vecka är jag glad att solen skiner och tycker världen är jätte fin.
Som sagt alla har vi vår dagar. 


och nu orkar jag inte skriva mer sååå...
more to come later.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar