va gör man när man inte orkar längre.. när man inte vill vara med längre ?
så trött på allt å alla. människor å folk idioter å resten. jag är trött på allt å alla.
ni säger en sak, gör en annan. så jävla trött på allt bullskit. säg som de är istället. varför ljuga när man kan va ärlig och ba säga skiten rakt ut istället. jag gillar inte dej hej då bra tack hejdå. eller tvärtom.
varför gilla att umgås med psykotiska lilla mej .... hysterisk ena sekunden galen den andra sekunden och tredje sekunden undrar jag varför du inte säger det du vill säga men inte vågar som jag redan vet vad du tänker på endå ... jag vill inte mera. vill inte veta vill inte lyssna vill inte höra era så kallade vänskaps ord.
så trött på all bullskit. ni ger mej hela världen att ha på mina axlar och ni förväntar er att ja ska stå på benen. men de gör juh inget, ja äter juh mediciner nu å mår toppen inget kan rubba mej eller hur ? .. eller ?
ni säger en sak, jag uppfattar den som en annan och associerar till något helt annat.
de är tröttsamt att leva med alla mina demoner. jag är trött. utmattad och sliten. kan inte jobba kan inte förklara mej för dom som frågar kan inte orkar inte ...
allt ja kan säga är att ena sekunden vill ja bara skrika medans nästa sekund ligger jag på golvet i tårar och i nästa sekund står ja i duschen å känner de stekheta strålarna från duschslangen som gör min hud illröd. de svider, de bränner. men ja måste stå kvar. måste uthärda den hemska behandlingen som sker. jag gjorde fel här e straffet. dom ler åt mej i spegeln, ja känner mej slagen. en gång till.. inte en enda gång till. sen kommer en dåliga dagen tillbax och ja kan inte annat än att se på vad som händer - från ovan, från utsidan av ett skal.
ett skal jag inte gillar alla dar i veckan. ett skal jag måste leva med. ett skal jag älskar. en kropp. min kropp.
ja vill inte mera. vill stå på egna ben och be dom där dra åt helvete. jag lyckades en gång.. jag ska lyckas igen, och denna gång ska de förbli borta.
min tröst, min ängel, min kärlek i livet kramar mej med sina starka armar och ja känner hans varma ord stråla in i mej och jag ler med hela hjärtat. han får mej lugn. han får mej känna frid. han e allt ja kan önska å lite till.
ett så vackert och stort hjärta, de har han gett till mej. till mej av alla människor. han ser mej för den jag är. han älskar hela mej och alla min fel och alla mina fina sidor. hela mej. han ser mej ända in i själen.
han ord stärker mej. hans varma armar håller om mej när jag gråter, han skrattar med mej och han älskar mej. han gör allt med mej och älskar varje minut vi spenderar tillsammans. han e min finaste älskling.
jag hatar att han snarkar i mitt öra om natten, att han nästan ligger på mej när vi ska sova. men när han inte gör de saknar ja de. han är de sista ja ser när ja somnar och de första ja ser när ja vaknar. något finare finns inte. <3
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar