En dag i plågornas värld . . .

Här kommer ett inlägg som många nog kommer ogilla tyvärr.
but then again. min blogg så ja skriver vad fan ja vill... eller hur. mm.. tycker jag med.   

Jag har nog ljugit för mej själv en ganska lång tid nu. nästan fyra månader e det vell... men men många sa åt mej att ta itu med smärtan medans ja grävde ner den längre å längre ned för att slippa. levde på den dagligen lyckan istället å hoppades på att allt de hemska skulle försvinna. tyvärr fungerade det inte så. efter mycket om och men så var det dags att ta itu med ej och mitt kaos. istället fick jag höra hur tråkig jag var som alltid var så ledsen, det måste ja juh sluta med. gärna för en kvar sen. Hmm okej ? Så jag får inte vara glad, jag får inte vara ledsen vad får jag då ? Jag valde att skita i de å stänga mej inne å bara vara ett tag.. fungerade ett litet tag, men ja fortsatte nog att ljuga för mej endå. vilket kanske inte var så bra. levde på lugnande och och hoppas på att allt skulle bli bra. tyvärr vart det bara sämre än sämst. resultatet blev en månad utan att äta ungefär vilket inte var så bra, ät störningen kom tillbax med buller och bång kan man lungt säga. Allt vart bara värre å värre efter det. en förkylning kom på besök oxå. Men jag fortsatte med allt.. hoppades på att de skulle ge med sej. nu visste jag ju att allt var där, då borde de gått lättare men icke sa nicke... Sömn problemen vart värre. ångesten höjdes i skyn ren å skär panik varje gång ja sätter mej på tåget. Och att ta mej upp till tåget var oxå det en utmaning då jag inte ätit. Tillslut tog jag mod till mej och berättade för två stycken hur det låg till. Den ena rekommenderade inläggning eller kanske nån form av dagvård/fler tider hos kuratorn. den andra vart lika orolig.
Så panik när jag går ut genom dörren, panik när ja sätter mej på tåget, bussen ute bland folk helt enkelt. le skratta visst kan ja det, men för eller senare måste jag komma hem å sova. . . å om ja inte tar hand om allt hela tiden under dagen så blir det bara ännu värre under natten. samt att ja numera åkt på ännu en form av sjukdom/förkylning eller nått så gör juh inte det mina nätter lugnare. Först trodde jag det var nån förkylning igen, men när ja väl var där uppe på apoteket så misstänkte jag nog en luftrörs infektion, ja brukar få det ganska ofta pga astman så ja e ganska van vid de å känner igen symptomen så proppa mej full med astma mediciner å ska ringa min allergi/astma läkare imårn. kanske en bihållsgrej oxå men nu när ja legat hemma idag å ätit massa vicks å annat krims krams så börjar bihållerna släppa lite så hoppas ja slipper det. Sådär på tal om annat lixom .. :P

Ja kan inte sova pga mardrömmar, ångest. Kan inte vara ute bland folk pga paranoia ångest panik. kan inte vara hemma för då känner jag mej ensam och övergiven vilket leder till ännu mer ångest men jag vill endå inte vara hos andra. jag vill juh kunna vara hemma lixom.

ja vill berätta så mycket mera som försiggår i mitt huvud men detta är allt jag vågar ta fram just nu.
natt medicinerna är intagna dock är jag as pigg såå gröna milen på tvn med lite the =)