Gå vidare

Att gå vidare.
Hur gör man.
Glömmer man ?
Lägger man de bakom sej ?
Eller försöker man hitta sitt nya jag samtidigt som man lever vidare dag för dag.

Jag vet inte.
Och ja kan inte hantera allt detta.
Jag vet inte vart ja står.. jag vet knappt vem jag är längre.
Så fort ja går ut händer det något som gör att ja bara vill stänga in mej hemma. Oftast är det bara mitt psyke som spelar ett spratt med ångest eller panik ångest.. Men denna gång var de nån som hoppade framför tåget.

Allt de här med cancer får mej illamående, men samtidigt vill jag inget hellre än att glömma å gå vidare. Men det går inte riktigt. På nått sätt har ja tappat mej själv i denna resa. Vart nånstans finns jag i allt detta ? Livet innan cancer. livet efter. allt. Jag är inte jag längre, ja vill bara hitta mej nånstans. typ nu. trött på att finnas i detta tomrum. Jag känner knappt mej själv på någe sätt... numera stannar ja gärna hemma och kollar på filmer... vill inte direkt gå ut alls, ja kan känna glädje när ja väl är ute med helst vill jag bara komma hem till lugnet i hemmet. kan ju vara bra. ta det lugnt och så... men för mej är det främmande på ett sätt. Då ja helst av allt bara vill träna och vidareutbilda mej. Så delad lite extra mycket på någe sätt. och inte så där positivt delat som de kan låta.. men för mej känns de fel på fel sätt.

Något är fel.
Något stämmer inte.

Kan inte sova.
Får ja inte äckliga drömmar från tunnelbana olyckan så har ja mardrömmar om att cancer är tillbaka med full kraft. en vecka ungefär utan sömn.