Ett år idag.

Idag är det ett år exakt sedan jag fick min cancer diagnos. Livmoderhalscancer.

Idag ville ja ha skratt. Å kärlek.
Fick de nästan, fikat med frugan och vakna bredvid den finaste människan ja känner nämligen mitt ex. Han som var en av få som alltid fanns vid mina under denna svåra tid. Som även min fru, mina Twinnii å min bästa vän apan. Och inte glömma fina lohaan.. Fick mej alltid ett gott skratt när han fanns med. Min älskade syster var min klippa i stormen. Min mamma min hjälte, min stora vackra underbara stålkvinna till hjälte. Pappa var oxå där såklart. Mormor, moster å hennes man - dom kom alltid å fikade och bakade glutenfria bullar till mej.

Utan er hade ja inte klarar mej.
Ni fanns där när alla andra drog. Ni hjälpte mej genom allt som fanns i min väg.
Ung cancer har oxå varit en enorm stötte pelare som hjälpt mej mycket.

Alla dessa fina människor har en speciell plats i mitt hjärta. Utan er hade ja inte klarat mej genom denna resa.
Ska inte glömma muskö familjen. Dom fanns där med öppna armar och kärlek. Helt underbart.

All kärlek. Allt stöd jag fått.
Jag vill bara säga tack för att ni finns där för och med mej. Mina hjältar.