de kryper runt mej ..
ja känner deras ögon, stirrandes på mej . . .
en kal känsla av obehag.
känslan är tillbax, ja vill inte. ja vill inte lyssna. men den ekar i mitt huvud. om å om igen
Lik en kall sommar vind dock fylls jag med hat och olust. en gång är ingen gång.
känslan när man trycker ner och blodet rinner. en känsla av välbehag och frihet.
Jag visste att de skulle vara såhär. men inte i denna utsträckning. Men ja kommer inte ihåg så mycke av de som hände förra gången . . . var smått nerdrogad på lugnande förra gången det är jag inte denna gång.
Nu känner jag av varje minut, varje sekund av hat, ångest, paniken fyller mej och jag vill bara springa långt långt bort. Svimfärdig konstant hela tiden . . ingen ork till att göra något alls. har svårt att kliva upp ur sängen på morgonen, tröttheten tar över. inatt sov jag ca. 9 timmar sen kom jag hem vid 10 på morgonen och sov tills adde kom hem från jobbet, runt 15-16. fortfarande totalt utmattad och ville sova mera. Kände ingen lust att gå ut alls. Men adde och lillebror ville spela biljard så jag tänkte varför inte. fint väder jag Måste UT!. så till fridhemsplan och spela biljard. Lika utmattad och snurrig men de gick bra endå. hem å vi åt hämt mat, vilken suprice eller hur. . thai mat från essinge grillen =) kyckling curry starkt var det men gott. Mat i magen mår lite bättre men bara lite. Enligt läkaren och instruktionerna i bipacksedel grejen på mina mediciner bör man ha ökad aptit. Men inte tessan. tessan kan inte ens äta. känner ingen aptit alls, mår illa av tanken på mat. Spyfärdig när jag lagar mat och jag vill verkligen inte äta. igår satt jag och tvingade mej själv att äta risifrutti och min laktosfria youghurt. sen en minitaco till middag. jag äter alltid 2-3 till middag men inte nu. jag fick verkligen trycka i mej och påpeka för mej själv hur mycket jag gillar tacos för att få ner denna lilla mini tubs med lite mat på. Jag kan inte ens äta det ja älskar. som tur var gick det bättre nu idag med kyckling curryn.
Fått en ny platschef på jobbet och en ny receptionist. ska hälsa på dom imårn måndag. malin messade mej om någe mini möte imårn på dagen. hoppas jag e pigg nog för att ta mej dit. Och sen jobba tisdag och onsdag. hur ska jag klara det när jag inte ens orkar ta mej runt i lägenheten ? duscha, klä på sej och äta frukost kan ta mej en hel dag. nu ska jag hinna med allt de där på kort stund sen sitta still på en buss i typ 30min.och sen jobba tre timmar. Ser inte fram emot de men endå så gör jag de. De är bara pillerna som spökar med mej. men endå är de en rädsla att svimma bara sådär bland folk. sthlm som inte bryr sej, tittar lite forundrat och sen går vidare... Vill verkligen inte det. En vecka på tisdag med mediciner, bara två veckor kvar sen är helvetet över. *hoppas jag* 2-3 veckor tar de innan medicinerna börjar värka som dom ska. Sen får vi se hur länge ja ska äta dom . . . kanske slipper dom ganska fort då våren och sommarn står framför dörren, sen äta dom igen till hösten ? ... vi får se.
Mamma sa en sak till mej som fick mej att fundera lite. hur ska jag kunna skaffa barn och familj och allt de där när jag mår såhär. min kropp klarar inte av att ha ett barn i magen, jag är för svag. äter för lite å för dåligt. Men om jag inte blir bättre då ? .. kommer jag aldrig få familj då ? psykiskt sjuk resten av livet låter inte som något jag vill sträva efter direkt. jag vill bli bättre, ja vill må bra. ja vill kanske ha barn. kanske. Jo de vill jag nog en vacker dag.hellre nu och inte när jag är 35.
men livet är inte lätt när det är svårt.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar