Jag orkar snart inte längre. Allt smärta på insidan som aldrig kommer ut, jah håller på att spricka.
Jag vill så mycket, jag vet inte vad ja känner längre. Allt är bara grått å dystert. Vet inte hur ja ska göra. Vet inte hur ja ska berätta hur ja ska ta hand om de här.. Ja vill bara att det ska försvinna.
Slippa smärtan. Slippa att dom skriker i mitt huvud, slippa all ångest å svarta moln på insidan.
När ja äntligen trodde att det började gå bra så slutade det i kaos igen.
Jag litar typ inte på nån längre. jag vill inte öppna mej. Varför när de endå inte förstår.
Legat i sängen hela dagen, vill inte gå ut. Vill inte gå upp. Vill inte gå ut i världen.
Känns som - Me agains the world.
Jag är trött på livet. Ett liv jag inte bad om.
Ju mer jag öppnar mej juh mer sårad blir jag på ett sätt.
Tessan goes ice box.
Jag vill å jag orkar inte mera smärta.
Det gör ont.
Snubblade in på din blogg av misstag.
SvaraRaderaI'm with you 100%. Har själv varit deprimerad ett längre tag men är kanske på väg tillbaka. Känner igen mig i allt du skriver.
Har även flera nära vänner som har eller har haft ätstörningar.
När du känner dig ensam, kom ihåg att det finns 100-tusentals människor runtom i världen som också mår dåligt. Depression drabbar nästan halv befolkningen och du kommer att se ljuset så småningom. Tillsammans är vi mänskligheten och livet är vackert även om det kan vara sjukt smärtsamt.
"You have to do it by yourself, and you can't do it alone."
Många kramar a
PS Jag kollar på Heroes, Dexter och Criminal Minds :)
Tack =) de värmer.
RaderaJo vi är många. Stött på en hel del under mina år som deprimerad och sjuk. Nu är det tyvärr dubbel upp med cancer skiten ångest... Meeeen ja kämpar på. =)