10 år

10 år har vi haft varandra. 10 år av upp och nergångar. 

Minnena kommer alltid finnas där, även om du inte finns vid min sida längre. Det är med små steg ja kommer försöka att ta mej framåt.

Det är med sorg i hjärtat jag nu måste säga att det är över. Vi var tillsammans väldigt länge. Sambo nästan direkt och förlovade. Vi var bästa vänner och gick genom både solsken och eldhav tillsammans, det hände väldigt mycket under dessa tio år vi levde tillsammans. Jag vill minnas det härliga stunderna, dom där fina mysiga, kärleksfulla stunderna. Dom stunderna som fick mej att verkligen vilja leva i evighet.

Men nu är de tyvärr över.
Kontakten är bruten och jag känner en hopplöshet, tomhet.
Ändå vet jag att jag har fina underbara vänner som kommer fylla denna plats, men ändå sårar det något enormt. Han fanns där när andra inte gjorde det. Han höll min hand medans ja låg och grät mej till sömn. Han fanns där när jag kom ut från operationsbordet, han satt och höll min hand tills jag vaknade. Han fick mej att le när allt var mörkt omkring mej. Han fick mej att vilja leva.

En dag kommer jag säkert att förstå hans beslut.
Den dagen är inte idag, men den kommer.
Det vet ja.

10 år med dej. Önskar det kunde bli flera. . men nu är det slut.
Tack för denna tid. Och ja hoppas du finner lyckan, kärleken och allt du önskar dej.

hur kan ja säga adjö till dej, du som betydde så mycket för mej under alla dessa år. Hur säger man hejdå till någon när man varken vill eller kan.
Du fick mitt hjärta för 10 år sedan. Hur kan ja få tillbaka det.